Bild

Röka lax i enkel låda

Vi hittade en gammal, men oanvänd röklåda i lidret på sommarstället, och bestämde oss för att röka lax. Ingen av oss hade rökt fisk i låda tidigare. Som tur fanns det instruktioner och alspån kvar inne i lådan.

IMG_1441

Lådan är gjord av plåt. På bottnen skulle man lägga alspån och några sockerbitar stod det, och sen några enkvistar för aromen.

IMG_1435

Det fanns en oöppnad påse spån inne i lådan som tur.

IMG_1451

Ovanpå spånet kommer en mellanplåt och sen ett galler. Fisken ligger på gallret med skinnsidan ner.

IMG_1448

Kryddning. Salt förstås…

IMG_1459

…och lite citronpeppar, vitlök och gräslök.

IMG_1453

Under tiden fixade Erik eld i grillen.

IMG_1464

 

IMG_1469

Lågorna var rätt stora, men vi var otåliga.

IMG_1466

Tyvärr hade vi den aningen för länge på grillen. Kryddorna på toppen av laxen var alldeles svarta när vi öppnade lådan. Max 20 minuter hade varit lämplig grilltid i relation till hur kraftig elden var, vi körde med 25-30 och det var för länge.

IMG_1473

Vi skrapade bort de brända kryddorna och smakade. Smaken var det som tur inget fel på! Fisken var genomstekt, men fortfarande saftig och den smakade inte bränt, utan rökt. Och det var ju meningen. Verkligen gott!

IMG_1478

Enkel sommarmåltid: rökt lax, nypotatis och vitlösaioli samt Mojo verde.

IMG_1479

Vi kommer definitivt att röka fisk på nytt! Det var värt besväret.

Idag kan man ju köpa hur fina och avancerade röklådor som helst, men jag gillade den här enkla varianten av röklåda.

Det vi lärde oss till nästa gång var:

-Det behövs inte så mycket alspån, smaken blir ändå tillräckligt rökig.

-Att hålla bättre koll på tillagningstiden.

Rökta sommarhälsningar,

Annika

Annonser
Bild

Ölfälla åt mördarsniglarna

Vi hade en liten pysselkväll tillsammans, dottern och jag. Vi lagade ölfällor åt mördarsniglarna som invaderat trädgården! Gulligt pyssel att göra med barn, eller hur.. 😉 Jag har läst både i tidningar och på nätet om folk som gjort liknande och att det funkat bra, så nu var det dags att ta itu med problemet. Min trädgård är full av mördarsniglar och jag klarar varken av att klippa av dem eller hälla kokande vatten på dem. Men dränka dem i öl, den tanken är inte såå hemsk… kanske de blir bedövade av alkoholen innan de drunknar?

Vi tog 3 mjölktetror med skruvkork, som rymmer 1,5 liter. Dottern dekorerade dem med passande bilder…

Sen var det dags att fylla på med öl. Minst 4,5% alkohol ska det vara. Vi använde Karjala och det gick åt en 0,33 l burk öl till varje 1,5 liters mjölkkartong.

Påfyllning av det skummande lockbetet…

Två fällor innehåller öl, ännu ska vi fylla på den sista fällan. Sen är det dags att placera ut dem på strategiska ställen i blomrabatten…

Nu ska sniglarna bort härifrån! Grrrr….

…och härifrån!

Fälla nummer 1 är utplacerad i sniglarnas farled. Nu är det bara att vänta.

Jag vände ryggen åt fällan i två minuter. Och se vem som var där när jag vände mig om! Jag överdriver inte – det tog slemmisen bara 2 minuter att hitta fällan!

Här är den på väg i full fart mot öppningen! Hjärnan är kanske inte så stor, men luktsinnet tycks vara desto bättre!

Men oj då – konkurrens!

En till snigel hade dykt upp och trängdes vid hålet. De ville båda först in. Välkomna! Alla ryms! Baren är öppen 24 h i dygnet!

Under tiden vid fälla nummer 2…

Tittut! En till som är sugen på lite öl… 😀 Det tog inte heller många minuter innan han hittade fram.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det fungerar bra! Man måste bara komma ihåg att spara korkarna, för de behövs när fällorna ska föras till soptunnan. Då är det bara att skruva på korken och slänga hela härligheten. Visst är det behändigt när man inte behöver röra sniglarna alls!

Önskar alla en riktigt skön, snigelfri sommar!

Anni

Bild

Sagolika ansiktsmasker

Den venetianska masken är ett fascinerande fenomen!

Användningen av ansiktsmasker i Venedig går tillbaka till 1600- och 1700-talen, ända tills Napoleon erövrade republiken Venedig och förbjöd dem i slutet av 1700-talet. Vem som helst i Venedig kunde före det bära ansiktsmask när som helst. Ingen skillnad om man var adel eller inte eller om det var fest eller vardag.

Masken tog man på sig när man ville vara anonym. När man hade lust att ta sig vissa friheter, eller låtsas tillhöra ett annan social klass. Man kunde kasta sig in i ett slags rollspel. Om man höll på med politiskt eller romantiskt smussel och inte ville bli avslöjad var den idealisk. Också kläderna kunde döljas under en mantel och männen kunde gömma håret under en trekantshatt.

DSCF0926

Överväldigande utbud

I början av maj reste jag till Venedig och jag hade så klart hört att staden är känd för sina masker. Min dotter sa att jag gärna fick hämta hem en mask åt henne. Men jag hade ingen aning om att utbudet var så enormt! Det fanns mängder av affärer som sålde masker och i varje affär fanns det tusentals. Hur väljer man???

Det här var en exklusiv butik, med fantasifulla masker med mycket sammet, blingbling och pärlor…

Det fanns allt från hund- och enhörningsmasker…

…till en fantastisk björnmask…

..och en blå pärlbeströdd hästmask…

…och en massa andra fantastiska djurmasker.

Eleganta, feminina masker beklädda med Swarowskikristaller som kostade över 300€ styck. Men de hörde absolut inte till de dyraste. Det fanns masker som kostade 700€…

Vackra men dyra sammetsmasker

Jag tänkte att okej, kanske jag borde leta efter en billigare och enklare mask i en ”vanlig” souveniraffär för turister. Men jag kunde ha stannat i den exklusiva maskaffären i en evighet, hantverket var helt otroligt och det fanns så mycket att titta på.

Masker efter historiska modeller.

Många butiker sålde en maskmodell med näbb. Sådana Dottore Peste-masker använde pestläkarna på 1600-talet. I näbben satte man örter och kryddor som skulle rena den smittade luften. Till utrustningen hörde också ögon av kristallglas som skulle skydda doktorns riktiga ögon och en träkäpp som han kunde slå bort närgångna och desperata pestoffer med. Likaså läderhandskar, höga stövlar och en speciell doktorshatt.

Mellan pestmaskerna hänger den historiska modellen för män som kallas Bauta. Den var vit och hade en utskjutande ”överläpp” så att maskbäraren kunde äta och dricka med masken på.


1700-tals konstverk med Bauta-bärande män i bakgrunden. Med en Bauta, en moderiktig tricorno hatt och en mantel gjorde man sig man anonym.

Då vi besökte museer och palats såg vi många 1700-tals tavlor av kända italienska konstnärer som skildrade livet i Venedig. Jag fotade flera som hade maskbärande människor som motiv.

          

 Rokokokvinnor med Moretta masker.

I bakgrunden ser man kvinnor med svarta masker. Kvinnorna bar en oval, svart, mjuk sammetsmask kallad Moretta som jag inte har blivit klok på. Den är ju inte vacker utan ser mer ut som en fläck målfärg mitt i ansiktet. På den tiden ansågs det jätteförföriskt. Den hölls uppe med en knapp som kvinnan hade i munnen, vilket gjorde att hon inte kunde tala. Hennes tjänstefolk fick tala för henne. Vilket gjorde henne ännu mer hemlighetsfull och förförisk… hmmm…

Mer om detta påhitt HÄR


Men tillbaka till den moderna tidens fantasifulla masker! Får det vara en Döden- eller Mardi Gras-mask?

Eller en unik, signerad Japaninspirerad mask? 


Eller en omålad mask? Som man kan dekorera själv om man vill.

Redan trött på masker? Här kommer en sista överdos:

Vilken skulle du ha valt?? 😀

Den jag valde åt min dotter.

Bild

Spritz – trenddrinken i Venedig

I Venedig dricker ALLA Spritz. Både det fina folket på svindyra ställen runt St. Markusplatsen och de fattiga studenterna som dricker stående på gatan ur plastmuggar. Vi gjorde som alla andra och spritsade till våra dagar när vi var där. Det var mycket uppfriskande på dagen i solen, som fördrink före middagen,  i skymningen och under alla andra timmar… 😀 Vi blev mycket förtjusta i Spritz!

20180503_163313

Campari Spritz har en vacker rubinröd färg

Den allra första äkta venetianska Spritzen avnjöt vi första kvällen vi vid Margarethatorget i stadsdelen Dorsoduro. Man kunde välja mellan Aperol eller Campari Spritz. Övriga ingredienser är Prosecco och en liten skvätt sodavatten. Samt oliv eller apelsinskiva.

DSCF0557

Jag tycks ägna mig åt att pilla bort oliven…

DSCF0556

Erik ska ta sig en klunk…

DSCF0560

Ett nöje både bland turister och lokalinvånare är att ta en Spritz vid en liten bar eller ett café och bara sitta och titta på folk.

DSCF0552

Torget kändes som ett typiskt torg med duvor, lekande barn, turister med kameror och kartor, lokalinvånare som rastade hundar och studenter från det närliggande universitetet.

DSCN2831

Det gick också bra att dricka Spritz på ön Murano. Vi hittade ett ställe som italienarna själva drogs till.

DSCN2829

Utsikten under vår Spritzpaus i Murano.

DSCN2830

Stämningen var mycket genuin. Många skäller på Venedig och tycker att det är för mycket turister. Det kan hända. Men man hittar mysiga ställen med äkta atmosfär om man håller sig utanför huvudstråken med de största sevärdheterna.

DSCF0725

Här Spritzar vi på studenternas vis. Vi köpte varsitt plastglas med Spritz för 2,50€ från ett hål i väggen och ställde oss på gatan. Jag beundrar en snygg taxibåt som puttrar förbi…

En Spritzdrink kostar 2-5€, beroende på var man beställer den.

Nu sätter jag stopp för fler Spritzbilder innan ni som läser tror att det var det enda vi gjorde… Här kommer istället receptet:

Aperol Spritz vackert orange, lite bitter, läskande, god. Perfekt som somrig fördrink i solen! Min favorit!

  • 3 delar Prosecco eller annat mousserande vin, Cava el.dyl. gärna torrt
  • 2 delar Aperol
  • 1 del mineralvatten eller Sprite, Pommac eller annan fruktsoda (jag föredrar Sprite eller Pommac) om man vill ta udden av det beska

Campari Spritz vackert rödorange, mer maskulin drink, starkare och beskare än Aperolen, god. Också perfekt om man gillar Campari!

  • 3 delar Prosecco eller annat mousserande vin, Cava el.dyl. gärna torrt
  • 2 delar Campari
  • 1 del mineralvatten eller Sprite, Pommac eller annan fruktsoda (jag föredrar Sprite eller Pommac) om man vill ta udden av det beska

Ta ett glas, ett stort vinglas eller dricksglas går bra, fyll på med några isbitar, häll i den kalla Proseccon, Aperolen/Camparin och till sist en skvätt (frukt-)soda. Blanda. Dekorera med oliv på sticka eller apelsinskiva. Njut av den läskande drinken i solen t.ex. medan grillen blir varm.

Hälsningar, Anni

Bild

Bästa lasagnen – med kyckling och röd pesto

Den godaste lasagnen jag vet har röd pesto och färskost med soltorkade tomater i såsen. Och honungsmarinerad kyckling i stället för den gamla vanliga köttfärsen.

Jag trodde det var svårt att laga lasagne – ända tills jag lagade en för 15 år sedan. Men det var enkelt, och fortfarande är den här lasagnen en favorit på vårt middagsbord. Det finns bara ett moment där man måste vara lite mer uppmärksam och det är när man kokar upp såsen.

Ingredienser:

(6-8 portioner)

  • 1 lök
  • 1 msk olja
  • 450 g. kycklingstrimlor i honungsmarinad
  • 9 st. lasagneplattor

Till ostsåsen:

  • 3 msk margarin
  • 3/4 dl vetemjöl
  • 8 dl mjölk
  • 200 g (en ask) kryddad färskost med soltorkad tomat
  • 190 röd pesto (en burk)
  • 1/2 tsk grovmalen svartpeppar
  • lite riven Emmentaler ost

 

En (viktig) del av ingredienserna

Gör så här:

Värm ugnen till 200 grader.

Skala och hacka löken. Stek lök och kyckling i olja i stekpanna.

Börja sen med ostsåsen. Mät färdigt upp 8 dl mjölk. Smält därefter margarinet i en kastrull och tillsätt sedan mjölet och rör om – låt det fräsa med margarinet ett ögonblick. Häll sen på mjölken lite i taget och rör jämnt.

Koka upp såsen under omrörning tills den tjocknar. Koka försiktigt och rör hela tiden så att det inte brinner i botten. Det kan ta en stund innan såsen tjocknar – ha tålamod. När du märker att såsen tjocknat rör i osten, låt smälta. Tillsätt pesto + peppar och rör om.

Såsen börjar tjockna. När den blivit tjock är det dags att tillsätta färskost, pesto och peppar

Av peston får såsen en fin orange färg och härlig smak!

Häll ut ett lager sås i botten på ugnsformen.

Lägg på ett lager lasagneplattor. Bryt den tredje plattan om den inte annars passar in.

Sedan följer ett lager med sås igen och ovanpå såsen hälften av kyckling-lökblandningen.

Därefter lasagneplattor och ett nytt lager av sås och andra hälften av kyckling-lökröran.

Därefter lasagneplattor och avsluta med det sista av såsen! Tadaaa! Nästan färdigt! Toppa med lite riven ost och ugnsgrädda i 200 grader i 45 minuter.

Bon appetit! 🙂

H: Anni

Bild

Loppis, auktion och second hand

Jag har börjat köpa prylar på loppis igen. I flera år var jag trött på saker. Det kändes som om jag hade saker ända upp i halsen och intresset för inredning hade svalnat. Det var bra, för jag har tillräckligt med grejer och möbler.

Nu tycks de föröka sig igen för det känns kul på nytt och här är våra senaste fynd! Eller inköp är ett bättre ord för jag tycker inte det är särskilt billigt på loppis mera. Annat var det förr – då gick det att fynda i ordets rätta bemärkelse! Å andra sidan går pengarna till välgörenhet om man handlar i en återvinningscentral. Men lite tråkigt är det att den där speciella känslan när man gjort ett riktigt kap blivit så svår att uppnå på loppisar.

Från återvinningscentraler:

Höna i mässing som innehöll fyra äggkoppar, också av mässing.

Den kunde jag inte motstå. Påsken var ju bakom knuten. Pris 15€.

Hemma fick hönan sällskap av en ljusstake.

Hönan köpte jag i Pääkaupunkiseudun Kierrätyskeskus i Kilo och nattljusstaken i mässing fyndade Erik för 1 € från samma ställe.

Två söta snapsglas

De är egentligen en en del av en större serie med karaff och glas av Tapio Wirkkala. Pris 2 € styck hos Kierrätyskeskus i Finno, Esbo. Dem har vi druckit ingefärsshots ur om vintermorgnarna.

IMG_4923 (1)

Prickiga skor

Dottern, 12 år, hittade personliga Warp-vårskor för 6€ från samma Kierrätyskeskus i Esbo. Fina till blå jeans, och hon använder dem redan.

DSCF0353

Smått & gott

Plåtburkar, -lådor och -askar finns så gott som på varje lopptorg. Ibland är priserna skrattretande höga. Jag hittade i alla fall två plåtaskar för 2€ styck, och köpte dem för förvaring. I Mozartkuleburken har jag teblad och i den andra värmeljus.

DSCF0352

Gamla hederliga Quality Street. Nam! Synd att asken var tom… 😛

 

Silverljusstake 

Vi for till Kontti (Röda Korsets second handvaruhus) i Vanda en söndag förmiddag. Det var mycket folk på plats redan vid öppningsdags men jag lyckades få tag på den enda silverljusstaken de hade. Vilket inte var så svårt, ingen annan verkade det minsta intresserad…haha. Priset var hyfsat – 13,50€. Den var oputsad och såg inget vidare ut, men jag putsade upp den med tandkräm (funkar bra som silverputs) och nu blänker den som ny.

 

DSCF0329 (1)

Funkar också som ägghållare – Glad Påsk!

Här står den på soffbordet som en skicklig snickare byggde för flera år sen efter mina ritningar, och som året runt innehåller en äggsamling. Ägg är ett återkommande tema i inredningen hos oss, inte bara på påsken.

 

Från auktion:

IMG_4917 (1)

Takkrona, empir. 

Lämnade ett bud på Hagelstam & Co:s online auktion, och den klubbades för 60€ – mitt bud!

DSCF0325

Takkronan i bakgrunden.

Jag är nöjd, tycker den var prisvärd och att den passar bra i vardagsrummet.

 

Fyndat second hand på nätet:

DeLonghi espressobryggare

Erik hade tänkt köpa den här espressokokaren från Stockmann för 80€ men hittade samma samma bryggare till salu i en Facebook lopptorgsgrupp för 20€.

Ah – det blir god cappuccino!

Digikamera i retrostil

Vi ska snart ut och resa och Erik blev sugen på att skaffa en liten kamera som tar bättre bilder än mobiltelefonen. Den här hittade han på tori.fi (motsvarar det svenska Blocket). Pris 340€, men han prutade ner det till 250€.  Den tidigare ägaren ville uppgradera till en nyare, mer avancerad modell av samma märke, Fujifilm.

Modellen är X100 och det är en s.k. street kamera, ca 5 år gammal.

Visst är den snygg!? En kameraväska kom också med på köpet.

Behändig storlek att ta med på resan.

Inte bara storleken och utseendet är bra. Den tar riktigt bra bilder också. 🙂 Hälften av bilderna i i det här inlägget är knäppta med den. Tycker det var modigt att köpa en kamera av en okänd person, vet inte om jag själv skulle ha vågat. Här gäller det att veta vad det är man köper och hur den ska fungera, så att man kan testa den innan man slår pengarna i bordet…

Glad Påsk och kom ihåg:

Den som har flest prylar när den dör vinner! 😉

Anni

Bild

Lucky – by Henkke

Glad vändag!

Tänkte fira vändagen (eller Alla hjärtans dag, Valentine´s Day, eller vad ni föredrar att kalla det) här på bloggen med några härliga, somriga bilder av våra fyrbenta vänner. Lucky heter den vita raggiga med fläckar och Nero heter den bruna långhåriga. Den tvåbenta vännen som stod bakom kameralinsen i somras heter Henrik Jansson. Henrik, ”Henkke”, är min sons klasskamrat och 15 år, men redan nu en proffsig fotograf!

Lucky njuter av friheten på lande. Lucky är en Jack Russel Terrier och han är vår hund.

 

Lucky på bryggan. På holmen kunde hundarna komma och gå som de ville.

 

Profilbild

 

Närbild. Lucky helt naturell med björkfrön i pälsen.

 

Pojkarna hade tydligen hundgodis med sig under fotosessionen.

Det ser man på Luckys uppmärksamma blick! 🙂

   

Här kommer Nero rusande i full fart och vill också ha godis?

 

  Nero är en tibetansk spaniel och tillhör min mamma.

Jag tycker Henkke lyckades fånga Neros vilda sida ganska bra!

 

Efter springturen på ängen….

 

Finns det godis eller inte? Eller sprang jag i onödan?

 

Lucky och Nero kommer överens och brukar sticka iväg på gemensamma äventyr.

Men deras relation är lite….vad ska man kalla det… speciell.  Man kunde jämföra dem med Gustav och Ådi, ni vet den fräcka seriekatten Gustav och hans hund”kompis”.  Nero är Gustav och Lucky Ådi. Nero är The Boss! 

Visst är det fina foton? Av dem har jag gjort olika produkter: väggkalendrar och tavlor som jag gett i gåva.

 

För mera imponerande foton, kolla in Henrik Janssons Instagram på henrikjanssonphoto. 

Han tar emot uppdrag, så om ni vill ha era husdjur förevigade av en ung, lovande naturfotograf så kontakta honom! Han finns i Esbo/Esboviken.